Vad är smärtsystemets funktion?
- Markus Syrén
- 17 juni
- 3 min läsning

De flesta är nog med på vad man menar när man säger smärta, dvs den där obehagliga sensationen som kan uppstå i olika delar av kroppen och signalerar någon typ av "information". Även om vi kanske grupperar för mycket sensationer till ett enskilt ord egentligen, där det kanske skulle vara av värde att skilja på dessa fenomen i större utsträckning. Något som vi visserligen redan gör när vi benämner olika smärtor som nociceptiva, neurogena eller nociplastiska. Dock så tror jag att det kanske inte är de kategorierna man tjänar mest på att ha. Man skulle kunna dela upp det även i t.ex muskelsmärta, djupare ledsmärta, olika typer av inflammatoriska smärtor där exempelvis inflammationen kan sitta mer i perifera nervdelar eller mer i centrala nervdelar.
Därför kanske det är svårt att prata om smärta som en enskild sak egentligen... Men om man nu skall försöka ge en förklaring för smärta mer generellt ändå, vad är själva funktionen av smärta?
Ganska vanligt förekommande förklaringar är att smärta är en varningssignal eller ett skyddssystem vilket vid en första anblick är ganska rimliga antaganden. Smärta försöker på något sätt hjälpa en ta beslut för att hålla kroppen hel och välfungerande. Dock så tror jag att båda dessa är fel i detaljer när man undersöker det lite noggrannare. Som en varningssignal så hinner smärta ofta inte uppstå innan en faktiskt skada och att vi lär oss undvika vissa saker längs livets gång kanske egentligen inte har med undvikande av smärta i sig att göra utan snarare är psykologi av att ta smarta beslut. En del av det kan såklart vara att undvika smärta men skador är ju också "dåliga" att ha även utan smärta.
Ett annat sätt att tolka smärta är att se det mer som ett skyddssystem som reagerar när risken för vävnadsskada bedöms stor och systemet kickar igång smärta för att undvika det.
Det synsättet går det att kritisera med frågor om varför smärta blir värre vid t.ex sämre maghälsa eller ökad inflammation i nervsystemet. Maghälsa i sig verkar också bidra till den här neuroinflammatoinen. Vad är den skyddande rollen i dessa fall? Har man högre skaderisk om magen mår sämre?
Den bästa förklaringen så som jag ser det är att smärta i grund och botten, som många andra funktioner i kroppen, handlar om balans. Hela systemet försöker hjälpa individen hålla god vävnadsbalans för att överleva och kunna utföra andra "mål" som existerar hos individen. En del av vävnadsbalans handlar om hur mekaniskt tåliga vävnader är men vävnader är också konstant biokemiska aktiva vävnader. Muskler och leder upplevs ganska statiska men det är hela tiden bakomliggande processer som försöker skydda cellerna (immunförsvar) och använda energi samt göra sig av med skadad vävnad (slaggprodukter).
Många av de kluriga sakerna med smärta faller också på plats med det här perspektivet. Varför ger livshotande skador sällan mycket smärta? Varför är smärta på så sätt ganska dåligt kopplat till vävnadsskada? För att den viktigaste balansregleringen som finns är att hålla individen vid liv och smärta i sådana situationer tenderar att vara negativt för det. Varför ger sämre hälsa överlag ökad risk att kroppen smärtar, där exempelvis sämre hjärt- och kärlhälsa ger 6-faldig ökad risk för tennisarmbåge? För att det mest troligen leder till inflammatoriska biokemiska rubbningar vilket i sin tur retar igång smärtsystemet. Med hjälp av smärtsystemet är det svårt att peka på varför själva vävnadsretningen har börjat men att reaktionen har uppstått är helt enkelt bara ett resultat av en tillräcklig obalans i systemet.
Om smärta är något så är det nog bäst förklarat som en homeostatisk emotion. En obehagskänsla som reagerat på att något är skadligt eller potentiellt skadligt. Smärta ger på sätt och vis information men kanske framförallt motivation till att förändra något så att systemet kan fortsatt fungera i en värld full av konstanta utmaningar.
Comments